Vanliga frågor

Vi har försökt att besvara så många av de vanligaste frågorna som möjligt, eller hänvisat till andra informationskällor som kan vara till hjälp.

Vilka är skillnaderna mellan silikonfria filter och standardfilter?

Silikonfria filter används i tillämpningar där ingen silikon får tränga in i kundens tryckluft. Vanligtvis krävs det i lackeringsindustrin (t.ex. billackering av fordon, lackering av metall och flygplanslackering) och i viss elektronik. Detta beror på att i vissa tillämpningar, exempelvis sprutlackering, orsakar silikoner stora problem, såsom blåsor, dålig vidhäftning och kratrar.

Våra standardfilter är inte specialbehandlade, och kan innehålla silikoner på grund av att vissa komponenter använts. Därför har vi ett särskilt sortiment av silikonfria filter, som består av delar som inte innehåller silikon (det innebär inte att silikoner filtreras bort). För att de ska vara "silikonfria" tillverkas filterhus och element i ett rent rum, och alla komponenter i filterelement och filterhus behandlas på ett särskilt sätt (-certifierat) för att de garanterat ska vara rena från silikoner. Alla filter är certifierade som garanterat silikonfria, eller så kallade "lackkompatibla", av Fraunhofer Institute.

Vad är skillnaden mellan filterelementen hos flänsade och gängade filter?

De flänsade filtren har flera filterelement, medan de gängade filtren bara har ett per filter. Dessutom har elementen i de flänsade filtren en extra gänga för fixering i huvudet, medan elementen i de gängade filtren endast har dubbla O-ringar för fixering.

Antagande: Filtret presterar inom sitt optimala intervall när flödet är mellan 80 % och 120 % av den nominella flödeshastigheten. Stämmer det här påståendet?

Nej, filtrens nominella flödeshastighet är också deras maximala flödeshastighet (100 %). När flödet är högre än det nominella flödet (t.ex. 120 %) kan prestanda inte längre garanteras. Ett lägre flöde (t.ex. 80 %) är inget problem, prestandan (tryckfall och effektivitet) är då bättre än det nominella flödet. Med andra ord ska filtret användas vid maximalt det nominella flödet, inte mer.

Utloppsoljekoncentrationen för ett VT-filter (0,003 mg/m3) verkar i samma storleksordning som en G-C-filterkombination (0,008 mg/m3). Är det så?

Nej. Utloppsoljekoncentrationen för en G-C-filterkombination är 0,008 mg/m3 flytande olja och oljeaerosoler. En G-C-kombination filtrerar inga oljeångor. Den totala oljekoncentrationen efter en G-C-kombination är därför högre, eftersom den fortfarande innehåller oljeångor. Halten av oljeångor kan vara 10-100 gånger högre (beroende på lufttemperaturen) än halten av flytande olja nedströms, vilket gör att den totala oljekoncentrationen överskrider renhetsklass 1. Vi anger därför klass 2 i olja efter en G-C-kombination.

Eftersom en G-C-kombination inte filtrerar några oljeångor krävs ett filter med aktivt kol (V) eller ett torn (VT) för att garantera renhet av klass 1 vad gäller totalt oljeinnehåll, dvs. < 0,01 mg/m3 (i vårt fall är det totala oljeinnehållet nedströms en VT till och med under 0,003 mg/m3).

Vad är ISO-klassen för olja hos ett G-filter?

ISO-klassen för olja är summan av oljeångorna och oljeaerosolhalten. I databladet publiceras endast restvärdet för oljeaerosoler (0,008 mg/m3), som är i stort sett konstant under filtrets livslängd.

Halten av oljeångor kan variera mycket under filtrets livstid och beror på kompressoroljans ålder och på gastemperaturen. För att garantera luftens renhet för kundens, givet att halten av oljeångor måste adderas till oljeaerosolhalten, väljs kvalitetsklass 2 (< 0,1 mg/m3) för olja efter en G-C-kombination.

Vad är förhållandet mellan ISO-klasserna enligt ISO 8573-1 och filtrens prestanda?

Våra filters prestanda har testats enligt ISO 12500-1 (aerosoler) och ISO 12500-3 (partiklar) för fristående filter. Dessa data anges i broschyren och det tekniska databladet som oljerest (mg/m3) och partikeleffektivitet (%). Genom att mäta prestandan hos ett fristående filter kan du jämföra direkt med ISO-testade konkurrerande filter.

I praktiken används dock filter nästan aldrig fristående. Därför används ISO 8573-1 för att fastställa luftrenhetsklassen för hela tryckluftsinstallationen, inklusive torkar och hela raden av filter. Exempel på de vanligaste installationerna finns i filterbroschyren.

Varför placeras ett VT-torn direkt efter en tork? Vad är det huvudsakliga syftet med detta? Måste en tork alltid användas före V/VT? Skulle det räcka med G/C?

Inloppsluften till V/VT ska vara helt torr för att undvika att vatten adsorberas in i det aktiva kolet, vilket kan leda till lägre luftrenhet och kortare livslängd eftersom adsorption av vattenånga innebär lägre kapacitet för adsorbtion av oljeångor. Därför rekommenderar vi alltid att en tork installeras framför V/VT.

Varför används inte längre uttrycket ”filter ned till 0,1 μm”?

Detta är fel terminologi, från en tid då man ännu inte fullt ut hade förstått filtreringsmekanismerna. På den här tiden trodde man att oljeavskiljningsfilter fungerar som silar, där partiklarna är större än mediets porer och därför fastnar på mediets yta. Som ett resultat av silningsmekanismen leder små porer helt enkelt till mindre partiklar nedströms. Därför betecknades filtren tidigare efter den maximala storleken på partiklarna nedströms, dvs. det finare G-filtret kallades för 0,1 μm-filter och det mer öppna C-filtret för 1 μm-filter.

Verkligheten är dock inte fullt så enkel. Porerna i våra glasfibermedia är mycket större än partikelstorlekarna och därför uppstår olika filtreringsmekanismer, baserat på oljedroppars kollisioner med, och vidhäftning vid, fibrer. De här kollisionsmekanismerna är tröghetsimpaktion, uppfångning och diffusion, som var och en fungerar med ett visst partikelstorleksintervall.

Med andra ord fungerar våra G- och C-filter för hela spektrumet av partikelstorlekar, och därför är det fel att definiera dem som 0,1- eller 1-µm-filter. I stället definierar vi våra filter enligt den totala oljekoncentrationen som återstår nedströms: Ett G-filter benämns som ett 70 μg/m3-filter och ett C-filter som ett 8 μg/m3-filter.

Varför ökar inte tryckfallet för ett V-filter under dess livslängd?

V-filter och VT-filter är filter med aktivt kol. Aktivt kol är kolmaterial i form av pellets, pulver osv. som har ”aktiverats”, dvs. består av miljontals mikroskopiska porer. Filter med aktivt kol avlägsnar organiska ångor – små molekyler – från tryckluftssystemet genom att fånga dessa molekyler inuti porerna i kolpelletsarna eller kolpulvret. Eftersom dessa molekyler fångas upp inuti pelletsarna/pulvret och inte i utrymmet mellan pelletsarna/pulvret, medan luften huvudsakligen strömmar runt materialet med aktivt kol, blockeras inte luftflödet mer vid drift, så tryckfallet i filtret ökar inte.

Efter en viss tid är dock alla porer helt fyllda med olja, så att inga fler oljeångor längre kan fångas upp. När detta inträffar rör sig ny ankommande oljeånga helt enkelt genom V/VT-filtret, så elementet måste bytas ut. Denna händelse kallas för V/VT-filtrets ”genombrott”.

Vilken inverkan har (1) flytande vatten och (2) tryckdaggpunkt på prestandan?

  1. När det finns flytande vatten samlas vattendropparna upp och lagras i filtret, och vattnet leder till skador på snabbfiltermedier (skum, glasfiber, …). Med andra ord minskar flytande vatten filtrets prestanda och förkortar dess livslängd. En lösning är att alltid använda ett vattenavskiljningssystem för att separera större delen av vattnet. 
  2. Förutom flytande vatten kan även vattenånga förekomma. Tryckdaggpunkten avgör hur mycket vattenånga och kondenserade vattendroppar som finns i tryckluften. Om tryckdaggpunkten ökas påverkas inte halten av flytande vatten så länge tryckdaggpunkten är lägre än tryckluftens temperatur. Eftersom prestandan hos damm- och oljeavskiljande filter endast påverkas av vätskedroppar, och inte av ånga, har det ingen inverkan att öka daggpunkten för filter av typerna G, C, S & D (så länge daggpunkten < tryckluftstemperaturen). En ökning av tryckdaggpunkten ökar å andra sidan halten av vattenånga, som kan adsorberas av material med aktivt kol i V/VT-filter. Detta minskar prestandan. Därför är det mycket viktigt att använda en tork framför V/VT-filter.

Vad är skillnaden mellan V och VT?

För kritiska tillämpningar rekommenderar vi alltid att ett VT-torn med aktivt kol installeras, då den här produkten ger optimalt skydd mot oljeångor vid fluktuerande oljebelastningar och temperaturvariationer, med en garanterad livslängd på 4 000 timmar. V är ett grundläggande skydd mot oljeångor, främst avsett för allmänna industrimiljöer.

  V VT
Livslängd (timmar) 1000 4 000
Maxtemperatur (°C) 35 66 (använd korrektionsfaktorer)
Flödesintervall (l/s) 10-8 000 20-310

Varför kan mottryck vara ett problem för livslängden på filterelement?

Mottryck kan leda till implosion av filterelementen. När element imploderar leder det till föroreningar i kundens tryckluft. Elementen ska därför bytas ut omedelbart.

För att förhindra detta består Pneumatech-filterelementen av två kärnor, tillverkade av perforerat rostfritt stål. Detta till skillnad från svagare kärnor av expanderat stål.

Vill du uppleva skillnaden mellan expanderat stål och perforerat rostfritt stål? Beställ vår filterlåda.

Hur kan ppm räknas om till mg/m3?

I litteratur om luftrenhet är ppm en mycket vanlig enhet för att uttrycka hur många ”delar” av en förorening som finns i miljoner ”delar” av till exempel luft. Du inser förmodligen att uttrycket ”delar” är väldigt tvetydigt och inte så okomplicerat. Det kan betyda partiklar, massa, volym och så vidare… I själva verket betyder ”delar” massa. Ett värde på 1 ppm innebär alltså 1 mg kontamineringsämne i 1 kg luft. Med hänsyn till luftens densitet vid 20 °C vid konverteringen från ppm till mg/m3 är 1 ppm lika med 1,2 mg/m3. Konverteringsfaktorn varierar alltså med temperaturen.

Egenskap Värde Enhet Förklaring
Oljekoncentrering 1 ppm mg olja/kg luft
Luftdensitet vid 20 °C x 1,2 kg/m3 konverteringsfaktor
Oljekoncentrering = 1,2 mg/m3 mg olja/m3 luft

Vad är MPPS?

MPPS: Most Penetrating Particle Size (den mest penetrerande partikelstorleken), den partikelstorlek för vilken effektiviteten är lägst.

När en droppe olja kolliderat med en fiber och fångats upp av en av de tre uppfångningsmekanismerna (impaktion, uppfångning eller diffusion, se fråga 5) kan den totala filtereffektiviteten beräknas. Den totala filtereffektiviteten för respektive partikelstorlek är ett resultat av kombinationen av dessa tre filtreringsmekanismer, som visas schematiskt i figuren nedan (röd: impaktion, blå: uppfångning, grön: diffusion). Den är med andra ord summan av impaktionens, uppfångningens och diffusionens effektivitet.

Som framgår av bilden nedan får uppfångningsmekanismernas beroende av partikelstorleken effektivitetskurvan att visa ett minimum. I våra tillämpningar finns detta normalt i storleksintervallet 0,1-0,2 μm (i bildens exempel är MPPS 0,15 μm). De här partiklarna är de som är svårast att separera, och denna storlek kallas därför för "mest penetrerande partikelstorlek", MPPS. Den exakta placeringen av MPPS, vikten av varje filtreringsmekanism och den totala filtreringseffektiviteten beror på t.ex. lufthastigheten, mediets inre struktur, fördelningen av oljestorlek och oljekoncentrationen.

Visar differentialtryckmätaren tryckfallet för oljeaerosolfiltren G och C korrekt?

Ja, det är en missuppfattning att differentialtryckmätaren inte fungerar korrekt på grund av förorening med olja. Tryckfallet för avskiljningsfilter är dock i stort sett konstant under filtrets livslängd, och detta värde kan därför inte användas som serviceindikator.

Varför nämns torrt tryckfall för G- och C-filter i informationen i broschyren?

Det torra tryckfallet över oljeaerosolfiltren är irrelevant. Efter +/- 50 drifttimmar (beroende på installations- och driftsförhållanden) har tryckfallet redan nått sitt stabila tillstånd (”vått tryckfall”), vilket förblir konstant under filtrets livslängd. Det våta tryckfallet finns angivet i broschyren.

Tryckfallet för partikelfilter av typen S och D når inte ett stabilt värde, utan ökar långsamt under livslängden. Hur snabbt tryckfallet ökar beror på mängden damm. Det är därför enklare att bara publicera det initiala tryckfallet (”torrt tryckfall”) i stället för ett driftstryckfall.

Vilken inverkan har temperaturen på filtrets prestanda?

Prestandan hos våra oljeavskiljningsfilter är endast marginellt beroende av temperaturen, så länge maxtemperaturen på 66 ⁰C inte överskrids (eftersom temperaturer över denna gräns kan skada filtermediet). Därför krävs inga korrigeringsfaktorer för andra driftstemperaturer.

Å andra sidan minskar prestandan hos oljeångfilter med ökande temperaturer, eftersom mängden gas ökar. Därför kan V-värdet endast användas upp till 35 ⁰C om livslängden på 1 000 timmar ska bibehållas. För VT-värdet finns det korrigeringsfaktorer för temperaturen för att fastställa rätt storlek, så att livslängden förblir 4 000 timmar.

Kontakta oss gärna om du vill veta mer!